Länkar
Hangvar hembygdsförening
Hangvar Sportklubb
Kappelshamns hemsida
Gotland runt i Hangvar 2002
Gotland runt i Hangvar 2000
Hall-Hangvar naturreservat

Historiklänkar
Dansställen runt Kappelshamnsviken
Ödegårdar i Hangvar
Nordisk familjebok - Hangvar

1950- och 60-talet

I december 1950 hölls ett första möte i mening att skaffa socknen en samlingslokal. Man beslutade att göra en försöksteckning av andelar för att kunna finansiera projektet.

Den 19:e maj 1951 bildades Hangvars Bygdegårdsförening. Man beslutade att köpa den gamla mejerifastigheten till ett pris av 12000 kr. Borgenärerna som ägde huset lät då sina fordringar omvandlas till andelar i föreningen. Med 30 andelar á 25 kr för varje borgenär var det en stor satsning från deras sida, vilket dock gjorde köpet möjligt. Man hade även varit ute på bygden och fått andra att teckna sig för andelar och fått ihop sammanlagt 261st. Dessutom fick man överta ett banklån.

Under följande höst beslöt man att börja rusta upp bygdegården.

Elström skulle dragas in, nya dörrar tagas upp på gavlarna till banklokal och stora salen. Dörrarna på framsidan skulle bytas ut mot fönster och lastbryggan med tak skulle rivas, vidare skulle taket kompleteras, fönster och dörrar repareras samt stora salen "uppsnyggas".

Man kunde under hösten kvittera ut ett välkommet anslag från Hangvars kommun på 5000 kr.

Den 12:e april 1952 hölls det bröllopsfest i lokalen den stod då färdig men färgen hade knappt torkat. Samma år beslöt man riva de gamla uthusen som fanns och bygga ett nytt. Dessutom skulle fasaden repareras och hängrännor sättas upp

Man hade nu en fin lokal som användes flitigt av bland andra SLU- och idrottsföreningen . Även banken var en trogen hyresgäst.


1970- och 80-talet

Under 70-talet mattades användandet av lokalen och föreningens verksamhet av. Flitigt användande och tidens tand hade gjort lokalen ganska sliten och omodern. Sparbanken som 1966 uppgått i De Badande Wännerna, DBW,  lades ner 1980 och dess lokal blev tom.

Den 2:a april 1981 hölls ett möte med anledning av att man en längre tid diskuterat möjligheten att bygga om och renovera bygdegården. Styrelsen tyckte att det behövdes nya eldsjälar till detta och ställde därför sina platser till förfogande.

Årsmötet 1982 valdes en ny styrelse  Den 17:e maj samma år hölls ett offentligt möte för att undersöka intresset för bygdegårdens fortlevnad. Intresset var stort. För att ordna finansieringen gjorde man en ny försökstecning av andelar vilken gav 38000 kr. Man sökte också ett kommunalt bidrag, vilket man dock inte fick något förrän 1985, då föreningen erhöll 150000kr. 1986 beviljades även ett  bidrag på 90000kr för att göra lokalen handikappvänlig.

Renoveringen som börjat lite smått med bland annat fönsterbyte och indragande av vatten  för andelspengarna, kunde nu sätta fart. Ett helt nytt kök och toaletter med tillhörande vatten och avloppsinstallationer gjordes. Entrén och salen helrenoverades och isolerades. Elvärme och ventilation monterades. Renoveringen av salen skedde helt med ideellt arbete.

Våren 1987 stod bygdegården åter klar för uthyrning och den 11-4-87 hölls en mycket välbesökt invigningsfest.

I januari 1988 fick föreningen ytterligare 50000 kr av kommunen, vilket gjorde att det möjligt att lägga om taket på bygdegården.


1990- och 2000-talet

Så småningom började man även att med ideellt arbete renovera gamla banklokalen och ta upp ett valv mellan banken och stora salen. Detta var klart i september 1991, och bygdegården hade då fått det utseende den har i dag.

Driften av bygdegården finansieras idag av hyresintäkter, ett driftsbidrag av kommunen och sist men inte minst föreningens syförening som stått för det mesta av de inre inventarierna som bord, dukar, porslin, förbrukningsmaterial och liknande. Utan dess hjälp hade bygdegården inte sett ut som den gör.

Föreningen är naturligtvis också tacksam alla som lagt ner en massa ideellt arbete med renovering och underhåll.